JudoSyd
Skåne-Blekinge Judoförbund
Organisationsnr
80 24 16-4058
Postgiro nr
101 35 45-7
Adress
JudoSyd
c/o Errol Carlsson
Lagerlöfs väg 22
245 35 STAFFANSTORP
Telefon:
046-25 61 01
0709-38 10 20
E-post:
Webbmaster
Eddy Åberg
E-post:
Stadgar för JudoSyd
Stadgar för Judo Syd (Skåne-Blekinge Judoförbund). Antagna av Judo Syds extra årsmöte 10 april 2005.
1. Idrottsrörelsens verksamhetsidé
4. Årsmötet och extra årsmötet
IDROTTSRÖRELSENS VERKSAMHETSIDÉ
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrotts-förbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdoms-idrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksam-heten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestations-inriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlings-resultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motions-idrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
- den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll.
- alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.
- den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar.
- de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet.
- den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrotts-möte. Ang ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Skåne-Blekinge Judoförbund - Judo Syd - skall, enligt dessa stadgar och Svenska Judoförbundets (SJF) stadgar, såsom Svenska Judoförbundets regionala organ arbeta i enlighet med detta förbunds ändamål. Judo Syd har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksam-hetsidé”, samt med särskild målsättning att:
Främja samarbetet mellan klubbar i Skåne och Blekinge samt arbeta för en expansiv och mångfaldig verksamhet inom regionen.
Judo Syd skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 § Sammansättning
Judo Syd omfattar de föreningar som är medlemmar i Svenska judoförbundet och som har hemvist inom Skåne eller Blekinge.
3 § Tillhörighet mm
Judo Syd sorterar under Svenska Judoförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Judo Syd tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund inom vars område Judo Syds hemort är belägen.. Judo Syd är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler samt beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
4 § Beslutande organ
Judo Syds beslutande organ är Judo Syds årsmöte, extra Judo Syd-möte samt Judo Syds styrelse. Judo Syds styrelse får tillsätta särskilda organ för ledning av speciella verksamheter inom Judo Syds verksamhetsområde.
5 § Firmateckning
Judo Syds firmatecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Judo Syds verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden 1 januari tom 31 december.
7 § Stadgetolkning m.m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i Judo Syd att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §
8 § Stadgeändring
Ändring av eller tillägg till dessa stadgar får endast beslutas av Judo Syds årsmöte och skall dessutom godkännas av Svenska Judoförbundet. För beslut om stadgeändring krävs bifall av minst två tredjedelar av antalet röster vid mötet och dessutom måste stadgeändringsförslaget/en i sig vinna bifall av minst 2/3 av antalet röster vid mötet.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlemsklubb som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
Distriktsförbundet Judo Syd kan endast upplösas av Svenska Judoförbundet.
JUDO SYDS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap för förening sker genom att vederbörande förening väljs in i SJF samt har hemvist inom Judo Syds verksamhetsområde.
11 § Utträde
Utträde ur SJF medför även utträde ur Judo Syd, vilket sker samtidigt.
12 § Uteslutning
Förening som har försummat att betala av Judo Syd och SJF beslutade avgifter, motarbetat Judo Syds eller SJFs verksamhet /ändamål eller uppenbarligen skadat Judo Syds och/eller SJFs intressen får av Judo Syd tilldelas en skriftlig varning Judo Syd.
Efter det att varning skriftligen delgetts behörig företrädare för medlemsförening har föreningen 14 dagar på sig att yttra sig över det anförda alternativt fullgöra sina skyldigheter enligt gällande stadga och beloppsgränser.
Om det inom de ovan stipulerade 14 dagarna rättelse av medlems-förening inte vidtagits, alternativt förklarande yttrande inte inkommit till behörig företrädare för Judo Syd, kan Judo Syd hänskjuta frågan om uteslutning eller annan påföljd till Svenska Judoförbundets styrelse för vidare behandling.
13 § Medlemsföreningarnas rättigheter och skyldigheter
Förening
- har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
- har rätt till information om Judo Syds angelägenheter,
- skall följa såväl Judo Syds som SJFs stadgar, respektera beslut som fattats av Judo Syd samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut,
- har inte rätt till del av Judo Syds behållning eller egendom vid upplösning av Judo Syd,
- skall betala medlemsavgift inom föreskriven tid samt övriga avgifter som beslutats av Judo Syd och SJF.
14 § Deltagande i den idrottsliga verksam-heten
Förening har rätt att delta i Judo Syds idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemsföreningar. Medlemsförening, som inte fullgjort sin betalningsskyldighet till Judo Syd och SJF kan stängas av från deltagande i den idrottsliga verksamheten.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet är Judo Syds högsta beslutande organ.
Judo Syds årsmöte hålls årligen under perioden 1 januari till den 30 april på dag som styrelsen bestämmer. Judo Syds årsmöte får dock inte hållas på dag då SJF årsmöte pågår. Kallelse till årsmötet utfärdas av Judo Syds styrelse genom kungörelse i RF: s officiella kungörelseorgan eller i SJF: s egna kungörelseorgan samt genom brev eller e-post till föreningarna senast 30 dagar före årsmötet.
Verksamhets‑ och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelse, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemsföreningarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller annan fråga av väsentlig betydelse för Judo Syd eller dess medlems-föreningar skall det anges i kallelsen.
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl förening som styrelse får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag till ärende samt inkomna motioner att behandlas vid Judo Syds årsmöte skall vara Judo Syds styrelse tillhanda senast det datum som angivits i kallelsen till årsmötet. Rätt att inge förslag tillkommer Judo Syd tillhörande röstberättigad förening samt röstberättigad medlem i sådan förening. Förslag från föreningsmedlem insänds genom vederbörandes förening tillsammans med dess yttrande.
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Rösträtt vid Judo Syds årsmöte bestäms genom röstlängd som har upprättats av SJF s förbundsstyrelse (FS).
Röstlängden gäller oförändrad till dess ny röstlängd har tillställts Judo Syd.
Varje röstberättigad förening har det antal röster som angivits i av SJF utsänd röstlängd, dock med begränsningen att en förenings röstetal inte får överskrida en femtedel av det vid uppropet godkända sammanlagda röstetalet. Vid fyra, eller färre närvarande medlemsföreningar har dock varje medlemsförening en röst var.
Föreningen skall inge fullmakt för sitt ombud. I fullmakten skall ombudets rätt att utöva föreningens rätt anges.
För rösträtt krävs dessutom, att medlemsföreningen betalt förfallna medlemsavgifter.
Förening som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Yttrande- och förslagsrätt tillkommer, förutom ombuden för föreningarna, ledamot av Judo Syds styrelse, Judo Syds revisorer, motionär i vad avser egen motion samt valberedningens ledamöter i ärenden som rör valberedningens arbete. Varje befullmäktigat ombud har fri förslagsrätt vid ordinarie och extra årsmöte avseende nomineringar till valbar plats.
Förslag på ärenden att behandla samt övriga motioner skall ha inkommit till Judo Syds styrelse senast fyra veckor före mötet.
Yttranderätt tillkommer även RF, SJF, vid årsmötet närvarande medlem i någon av Judo Syd tillhörig förenings medlem samt med årsmötets enhälliga samtycke annan närvarande.
Ledamöter av Judo Syds styrelse får inte vara befullmäktigat ombud med rösträtt på ordinarie årsmöte eller extra årsmöte.
18 § Beslutförhet
Judo Syds årsmöte och extra årsmöte är Judo Syds högsta beslutande organ.
Judo Syds årsmöte består av befullmäktigade ombud för Judo Syds medlemsföreningar.
Judo Syds årsmöte är beslutsmässigt med det antal ombud som efter kallelse i vederbörlig ordning deltar i mötets beslut.
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, det vill säga mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det, skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om vederbörande är röstberättigad. Är vederbörande inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till Judo Syds styrelse och valberedning är i medlems-föreningen röstberättigad medlem, som är fast bosatt i Sverige.
Arbetstagare inom SJF eller Judo Syd får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller revisor i Judo Syd.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande av röstlängd för mötet, samt upprop och fullmaktsgranskning.
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val av 2 protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande av föredragningslista.
6. (a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
(b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9. Fastställande av medlemsavgifter.
10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
12. Val av
a) Judo Syds ordförande för en tid av 2 år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år;
c) revisor samt revisorssuppleant för en tid av 1 år, i detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
d) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av 1 år, av vilka en skall utses till sammankallande;
e) beslut om val av ombud till SJF-möten (och ev. andra möten där Judo Syd har rätt att representera med ombud).
13. Övriga frågor inga beslut
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemsföreningar till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när minst 2/3 av Judo Syds röstberättigade föreningar begär det. Sådan framställning skall ske skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemsföreningarna senast sju dagar före mötet. Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av sammankallande och två övriga ledamöter valda av årsmötet. Valberedningen bör representeras av båda könen. Olika åldersgrupper bör vara representerade, likaså bör det finnas en geografisk spridning av ledamöterna.
Valberedningen sammanträder när så erfordras.
Valberedningen skall senast 8 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.
Senast 4 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.
Föreningar får senast två veckor före årsmöte till valberedningen avge förslag på personer för valen. Valberedningen skall senast en vecka före årsmötet tillställa röstberättigade föreningar sitt förslag tillsammans med uppgift på samtliga föreslagna personer.
Innan kandidatnomineringen börjar vid Judo Syds årsmöte skall valberedningen meddela sitt förslag beträffande varje val, som skall förekomma.
Varje befullmäktigat ombud har fri förslagsrätt vid ordinarie och extra årsmöte avseende nomineringar till valbar plats.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av Judo Syds räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll samt övriga handlingar.
Judo Syds räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Judo Syds räkenskaper skall vara Skåneidrottens revisorer tillhanda senast tre veckor före årsmötet.
Revisorerna skall granska Judo Syds förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 7 dagar före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Judo Syds styrelse är, när årsmötet inte är samlat, Judo Syds beslutande organ.
Styrelsen består av ordförande samt 6 övriga ledamöter. Styrelsen bör bestå av kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmötet inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen skall - inom ramen för RF: s, vederbörande SF: s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
- tillse att för Judo Syd gällande lagar och bindande regler iakttas,
- verkställa av årsmötet fattade beslut,
- planera, leda och fördela arbetet inom föreningen samt handha judosporten enligt SJFs stadgar och beslut och i övrigt tillvarata sportens intressen,
- ansvara för och förvalta Judo Syds medel,
- att arrangera/låta arrangera tävlingar inom distriktet i enlighet med SJFs bestämmelser däribland speciellt distriktsmästerskap
tillställa revisorerna räkenskaper m.m enligt 24 §,
- förbereda årsmöte,
- sköta löpande ärenden,
- att till SJF sända in namn, adress och telefonuppgifter i rätt tid på styrelseledamöter och övriga distriktsfunktionärer,
- årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Ordföranden är Judo Syds officiella representant.
Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att dessa stadgar och övriga för Judo Syd bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren skall
- förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
- föra protokoll över styrelsens sammanträden,
- se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt samt ta fram förslag till årsberättelse,
- se till att fattade beslut har verkställts,
- om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar.
Kassören skall
- föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till föreningen,
- se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts organisationer m.fl,
- svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens räkenskaper,
- årligen upprätta balans- och resultaträkning,
- utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
- se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
- i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
- föra inventarieförteckning.
27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde/e-post. Om särskilt protokoll inte upprättas, skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och sekreteraren, alternativt av närvarande styrelse särskilt utsedd justeringsman.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
33 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlemförening och Judo Syd får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF: s eller SJF: s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
BILAGA
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrotts-verksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlings-moment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhälls-skikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)
Nyheter
Team Skåne - JudoSyd Läs de senaste nyheterna om JudoSyds och Skånes Idrottsförbunds elitsats-ning.
Klicka här! Skånes Idrottsförbund Läs om SkIF! Vår viktiga partner för elitsatsningen.
Klicka här!
EIC Syd Läs om Elitcentrum Syd! De är en viktig partner i vårt Team Skåne projekt.
Klicka här!
MIA Läs om Malmö Idrotts-akademi! De är en viktig partner i vårt Team Skåne projekt.
Klicka här!
Judonyheter, svenska Läs de senaste judo-nyheter från Sverige. Klicka här! Judonyheter, engelska Läs de senaste inter-nationella judonyheterna.
Klicka här! Aktiviteter i JudoSyd Anmäl era aktiviteter till Errol Carlsson, ordförande såsom kurser, tränings-läger, tävlingar, etc.Lämna din feedback! JudoSyd vill ha dina åsik-ter och förslag om verk-samheten i distriktet.
Sponsor av
Team Skåne
Gynna våra sponsorer!
Klicka på logon!
Sikta mot stjärnorna!
